Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnessång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEN NORDISKE PELGRIMEN.
(Sapn Händelse.)
I.
U„s Halfvar han bodde vid Ljusna-elfs våg:
Han hade lill* Kerstin så kar i sin håg.
Om sonda’n, i aftonens glädtiga dans.
Ej fagrare tärna 1 lekstugan fans.
Gick hon 5fver ingen på grSnskande teg,
8ig yäplingen bojde och gullvifvan neg. ,
När linskorden glanste på fältet omkring,
En Elfdrottning gick hon i tärnornas ring.
En qvall, når ej asparna rörde ett blad,
Blott vakan i skyhöga talltoppen qvad,
Då smög, liten Kerstin, med längtande qval,
Till kärlekens mote i blomstrande dal.
Vid elfven, der forsen sig entonigt got ^
I riMrade vågor ur klippornas skot»
Hon lyssnande stannar: — hvem ilar från byn
Så fort, som en ljungeld ur mörknade skyn§
Jo, Halfvar med fålarnas guldgpla spann
Sig närmade stranden, der fcerstin han fann —
Med glänsande ogon mot ungmon han ler,
När vatten ur floden åt spännet han ger.
’’God qvall, liten Kerstin! Så sent uppå strand t
Mig blomsterna gif, som du bär i din hand!” —
”Nej, dem har jag plockat, att sofva uppå,
Och drömma, med hvem jag i brudstol får gå.” —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
