Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnessång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OITHON A.
Molneti slöja öfver kullen dröjer.
Månan bäfvar i den mörka skyn,
Och sitt anlet’ nattens dotter höjer
Blott till hälften öfver skogens bryn;
Blek hon vänder ögat från den’öcken,
Der p& slätten t hemsk , i smärtans töcken ,
Mornis Son till fadersborgen g&r.
Intet ljud ifrån palatset, ingen
Stråle bryter genom dunkla ringen
Som kring rymden dimmans mantel slår —
”Skall ej mer din ljufva röst, Oithona!
Vid Dnvrannas milda böljor tonaf
Nuaths Dotter! svara, hvar du döljer ■
Dinf lockars prakt, din skönhets blickf
Lathmon ännu fienden förföljer;’
Och du lofte, när din broder’gick,
Att inom din kämpes murar stanna,
Tills jag kom, med kransen om min panna,
Att som fridens ande hylla dig.
Dina kinder tårades af smarta,
Tysta suckar smögo ur ditt hjerta,
Då jag hastade pi ärans stig.
Men din sång med harpoklangen hvilar,
Då jag åter till ditt möte ilar!” —
Så den tappre Gaul sorgsen talar,
Då han nalkas tornen af sin borg.
Vädren spela i dess tomma salar
Dela klagande hans Tilda sorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
