Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sköna Cunnigunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idle Riddaren på aln stolta Arabiska hlst
avlf-var öfver vindbryggan med korsfanan i handen:
hans rika hjelmbuske fladdrar i vinden, nar den
ystra flickan rycker en tornroa ur sina lockar,
och nedkastar den till tecken af sin ynnest, i
detsamma han blickar upp till slottsfenatren. En
tropp af Kors-Riddare följer honom, alla nysa
återkomna från det narrspel, h var t i 11 Pifven och
Munkarne nyttjat dem.”
”Smäda ej,” — sade Cunlgnnda, — ”du
kän-ner ej Valdineau’s fortjenster.”
”Å, jag känner mycket,” — avarade Veronlca,
—”ty jag har färdats vida omkring. Men nog
af, hade ej detta varit ett värdigare ämne for er
nppfloningsgåfva ?”
”Det lönar ej mödan att äga någon
hemlig-het för dig,” — sade Cunigunda , brydsamt
nedslående sina sköna ögon, — ”när dn äfven vet
min oförgigtighet den dagen Riddaren anlände.
Hvem har sagt dig, att jag, hänförd af
Valdineau’* anblick, då han i den grona och violetta
dragten red öfver vindbryggan, dold bakom
fen-itergallret, nedkastade en tornros f”
”Ingen ting är mig forborgadt,” — svarade
den gamla med illsluga blickar, — ”ty mina
hemliga kunskaper hafva mognat under en varmare
■ol, och mina stamfäder hafva ej förgäfves läst I
•tjer nornas bok.”
”Nå väl! jag vill säga dig allt, och äfven den
leftfadsplan, jag uppgjort ,— endast du, vid dina
stjernkunniga Fäder, svär mig en evig tjitnad.”
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
