Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då ej mer ett brost i tiden
Anar dess betydelse.
Öfvermåttet af min tjusning
Gaf jag lyrans återsvar.
Enda, höga konstnärinna,
Herrliga Natur, som målar
Minnets. taflor, Hellas’ oar
Sista gång för Sapphos blick!
Sjelf det skönaste poemet
öfver karleken, du sjunger
Nu min svanesång. Farväl!
Evigt Bkapande, h’vi gycklar
Du med doden blott, att kalla
Ufvet, sop på lek, å nyo
I ett evigt kretslopp fram?
Men af Gudarna deruppe
Undan dig blir anden räddad;
Tröttad af ditt skämt, han soket
Oforgänglighetens verld.
f
Hjertat klagar, stormen brusar,
Och de> mörkblå vågor sjunga:
”Kom! Du står ju vid ditt éget
Lik? Från Leukas’ branta klippa
Blott ett språng, och ljuft vi vagga
Dig, du trotta barn, till ro.” —
Ja’, jag kommer. Själen hojer
Fria vingen opp till eder,
Gudar! Evig längtan tände
Hennes låga’, evig längtan
Återgifver himlens län!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
