Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Ragnhilds brost en okand vällust smyger,
Som medvetslös sig sjelf ej ratt förstår:
1 qväfda suckar hjertat tjusning andas,
På kinden fruktans farg med glädjens blandat,
1 blyga ögat darrar — nöjets tår.
Dä, hastigt, mötte Ragnhilds sänkta blickat
Korsliljan på sin stängel — Korsets bild!
”Du varnar mig!” — hon bröt den —- ”Himlen
skickar
Dig till min räddning ... Gud! O, var mig mild!”
Mot Ramund, korsande, hon blomman höjde;
Med vaknad sans, förtrollningen hon röjde,
Och ljus blef känslan, från sin yra skild.
Trons helga Under! — Se, vid klippan bunden
Stod Ramund, lik en bildstod! — Från hans famn,
Med liljan väpnad flydde Ragnhild lunden,
Och "nämnde, bedjande, Försonams namn —
Från bergets krökta irrgång strax hon finner
En banad stig — och hastande hon hinner
Snart åter klostrets lugna, tysta hamn.
I helig andakt stum, vid portens galler
Står Ragnhild: re’n med dån det öppnadt är;
Men ingen högtidsglans i ögat faller,
Af djupa suckar blott hon inötes der.
”Här, Systrar! till Mariefestens ära
Ett vördnadsoffer äfven jag vill bära!
En korg med sköna blommor jag förär.” —
Då hofs den stränga Abbedissan svara:
”Kom, ynderska! att straffas för ditt brott!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
