- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 3. Nya Dikter /
41

(1831) Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och han skulle genast skynda
Öfver viken.

GOSSE*.

Hvarför skulla
Pastorn komma?

GUMMA*.

Jo, det var

Sä ett aftal, dä jag följde
Med din mor, mitt sista barn,
Öfver sjön till kyrkogården.

Då när pastorn hade jordfäst
Hennes stoft, han sade vänligt:
»Stackars arma! måg och dotter
Har du mistat, ensam qvar
Med ditt barnbarn, som i vaggan
Hjelplöst hvilar. Låt en annan
Enka flytta in till dig.» —

Men jag sade: »Gode pastor.
Endast fattigdomen ville
Dela sådan boning, skild
Ifrån menskor, när det stundom
Hvarken brister eller bär
Öfver sjön att färdas. Större
Skulle hjelplösheten bli.

Holmen föder blott en enda
Ko, och täppan liten är.»

Pastorn sade: »Nå, i nödfall
Kan du hissa flaggan upp,

Som din måg, den käcke båtsman,
Lcmnat som ett minne qvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/3/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free