Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty speglande strålen är slocknad deri.
»Se, spådomens magt!» hörs ett klagande skri,
»Ja blind är till lifvet han buren!»
Ej nånsin han blickar med oskuldens hopp
Till moderligt öga, der tårarnes lopp
Sin ymniga källa har funnit.
Ej ödet beskärde en grymmare lott,
Dock först efter år, som i sorger förgått,
Fullbordan har spådomen vunnit.
Då efter hvarannan i moderligt sköt
Fem barn hon, lik Niobe, sörjande slöt,
Ej nånsin till ljuset de vakna;
Men letande handen, som vården dem ger,
Förståndets gudomliga gnista än mer
Dc blinda hallTånarne sakna.
Då sången ur foglarnes nästen är höjd,
Der ungarne blicka, vid moderlig fröjd,
Mot morgonens gyllene skyar,
För barnen ej dagas den eviga natt;
Till Lina med hån ljuder skatornas skratt
Och hopplösa smärtan förnyar.
Då Finngubben stödd på sin krycka en dag
Såg Lina förtärd, med förbleknade drag,
Ilan sade: »I fruktan hvi närde
»Du tron på förbannelsens djefvulska ord,
»Men ej på en magt ofvan himmel och jord?
»Dig sjelf du ditt öde beskärde.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
