Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med slagg Läde innan oeh utanpå
Rätt många hjertan behöfva att sofras,
Och smältnings processen igenomgå
I lidandets degel, att litet förkofras
I hvardags-dvgder, båd’ stora och små.
Fast många predika att ödmjukhet röja,
Och låta med litet i verlden sig nöja,
Knappt se de af lyckan en skymt i sitt lif,
Förr’n äfven de ropa: »Gif mera, o gif!»
Men säg, hvad ger lyckan vid stjernornas ljus
Åt skalder, som skockas likt svalor på vassen
Med dufnade vingar vid höstvindens brus?
Ilon ger från parnassen
En sötsur ambrosia, sällan ett rus.
Som tidens organ publicisten vill gälla,
Dock mången lik stöfvarn i ynglinga-år,
Som är litet oviss hvad djur han skall fälla,
Ej mera förstår,
Än primo att lukta, secundo — att skälla.
Om hvilande lugn tillhör skönheten blott,
Flegmatikus, gläds åt din herrliga lott!
Thalia på scenen för publikum ställer
Sin mask och sin spegel, likgodt hvem det gäller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
