- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 3. Nya Dikter /
124

(1831) Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



När visthus, kök och väf med mera,
Allt ordnadt är med skicklig hand.
Hvad fröjd att få sin man charmera,
Tjll sitt piano dy ibland,

Varierande med fingrar fina
Sonaten så kromatiskl grann!

Då ropas: »Lina!

»Se, hvad den pipan väl slår an!»

Och när från alla små bestyren,

Från källaren till vindens loit,

Frun livilar ut och i lektyren.

Som biet, suger blomsterdoft,

Än hörs en stämma att förvilla:

»Det bästa i ditt skafleri,

»Lägg, Lina lilla!

»I väskan till ett jagtparti.»

Ilon knäpper stundom på gitarren
Och minns sin sällhets Hydda vår,

Då skärande, som åkerknarren,

An samma röst dess öra når:

»Hur herrligt allt begynner växa,
»Som jag i år på nyplog sålt!

»En bål, en sexa!

»Du ser jag främmande har fått.»

Till whist och wira korten blandas.
Bland gästerna, i hvirfvelmoln,

Den unga frun kan knappast andas,
När, sittande vid nektarskåln,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/3/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free