Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förrädiskt de spöklika skuggor sig närma
Med villande dagrar den höstliga natt.
Ack! armt är ett Iif utan kärlekens värma,
Så kallt och förskjutet, så färglöst och matt.
Det längtar att hvila,’
O jord, i ditt sköte,
Det längtar att ila
Sitt ursprung till möte,
O sol, i den rymd, der i strålande glans
Du slutes i kretsen af verldarnes dans.
Som blomman för ljuset till lifvct jag föddes,
Hon sofver, men vaknar i vårens minut.
I larfven en gång, som af löfvet beströddes,
Slår fjäriln de glänsande vingarne ut.
Min brudgum! Hvi glömma
Ett ädlare slägte,
Som grafvarne gömma,
Der aldrig du väckte
Ett hjerta, som klappat af kärlekens hopp?
Der blomstra de vackraste känslor ej opp!
Du är då ej Gud? — Nej, i morgonens lågor,
I foglarnes välljud, i blommornas prakt,
I susande lunder, i glittrande vågor,
Dn hyllar ett bud af den Eviges magt.
Allseende öga!
När hjertat skall brista,
O, gjut från det höga
En stråle, den sista,
Som lyser mtn själ på den mörknande stig,
Ett solgrand, en droppa, en dufva till dig!
i i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
