- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 3. Nya Dikter /
226

(1831) Author: Julia Nyberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lian stämde melodiska strängarnes röst,

Då satan smög in uti sångarens bröst,

Att högmodets sjelfviska anda
Förrädiskt i tonerna blanda.

»Hvem prisar dig högre, du Israels (iud!
Än jag i de heliga hymnernas ljud,

Då oiTret åt dig jag inviger,

Och sången mot himmelen stiger?»

Då kom från sin tufva en syrsa i hast
Och satte på konungamanteln sig fast,

Och hördes med spadaste tunga
Om sommarens herrlighet sjunga.

Det ringaste blad gjöt i morgonens stund
En suck, som till bön i den susande lund,
Der palmer i vindarne skdlfde,

Och lätta kupolerna hvälfde.

Den sorlande bäcken ur klyftorna sprang
Vid tusende stämmor, i tällande klang,
Oskyldiga, klara och rena,

Lofsjungande Herran allena.

Att vingarne hvila i molnens region
Sig lärkorna höjde med jublande ton,

Så glada frän jorden att fara
Och Zebaoths ära förklara.

i r myrtnarnes skugga ett näktergals par
För konungen höjde sin stämma så klar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njksamdikt/3/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free