Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och snäckan Argo, en pungråtta lik,
Tog sina Sexmän åter i sin mage.
Och nu, en krabha lik, hon trefvar sig
Med fyra ben af trä omkring på sanden,
Och, såsom drägtig, i välsignadt tillstånd,
Hon släpar sig så tungt på buken fram,
Och skafver skinnet af sig här och der.
»Låt gå, låt gå! Snart hissas seglen opp;
»När snäckan hunnit fram i sundets mynning.
»Är vinden färdig att förfölja oss
»Och jaga oss i hamn och häl till hamnen.»
Så muntrade vi nu hvarandras mod,
Och rörde krabbans ben så gladt och fort,
Som vårens lärkor röra sina vingar.
På stranden, den vi lemnade till venster
Och foro tätt förbi, två granar stå,
Som trogna märken för de vilscförda
Och trötta seglare. Den nakna udden,
Som skiljer östra Hjelmarn från den vestra,
Sin enda prydnad lånar utaf dem.
Men midtemot, på andra sidan sundet,
Står manshög vass och hviskar, hviskar jemt
Om en och annan man med åsneöron.
I vassens famn sköt nu vår snäcka in,
Och i bakom skymundan der bereddes
Vår segel tross, och Skandinavisk flagg
Upphissades i himmelshöjd på masten.
k».–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-^
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
