Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och alla stärkta af den opiidosis,
Som Morpheus, (den störste man som lefvat
Af huået Medici,) till läkedom
I tysthet gett oss in. »Hell, klara sol!
»Välkommen, dagens konung! Se på oss,
»Förirrade nattfjärilar, med huldhet;
»Låt oss ur nattens puppa veckla ut
»Vår andes vingar, lyfta dem till flygt
»Och i ditt ljus, det fröjdande, det varma,
»Som svan i vågen hadar sig om våren,
»Till själ och kropp med lefnadslust oss bada!»
Mild och förklarad och förklarande
Gick Phoebus upp på himlen; men hans haroäd,
Hans härolds (Auroras) härold, Zefyr,
Låg än och sof, den lättingen-. Naturen*
Hvars kammartjenare den skälmen ar,
Var vaken förr, stod upp* slog ögat upp,
Aflade raskt sin nattrock — Vestan sof —
Nu ropar licni; san blåa mantel, hafvet,
Hon kastar kring sin skuldra; vestan sofver,
Som skulle krusa, äkulle lägga Tecken
På herrskarinnans himmelsblåa mantel
Och upptill fasta spetsarna och kråset ,
Och väcka alla blommorna och djuren
Till gudstjenst i naturens stora kyrfca*
Förgafves hop^pas vi, full växta barn,
Att vestan eller östan snart må kommu
För att drapera manteln*, att vi sedan
8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
