Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Som gifver de betryckta fred,
»Och slår de stolta hjertan ned.»
Så ville unge hjelten ha:
Han föll på knä och svarte: ja!
Djupt rördes han af orden,
Hans spjut sönk ned till jorden:
Och hjelmen vardt från hjessan löst,
Och Arnliot blef vattenöst.
När striden brann, var han ej sämst,
I kungaledet gick han främst,
Tog framtill alla såren —
Bars bleknad bort på båren.
Förfärlig var han, då han slog,
Och härlig var han, när han dog.
Den starke, då sig sjelf han tror,
Och i sin styrkas tempel bor,
I hvarje idrott färdig,
Är detta lifvet värdig.
Men blir han ock i fromhet lärd,
Då är han hjeltedöden värd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
