Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
f
RUCBEXH8 M0I0L06.
(Ur Shakespeares Macbelh. Act. II, Scen 1.)
(Macbeth, en Engelsk härförare, har emotlagit sin konung
Duncan såsom gäst i sitt hus. Om natten, då konungen sofver, är
han nu på vägen till dess rum, for alt mörda honom, emedan
häxor-na spått, att han skulle bli konung, och hans vilda gemål upphettat
hans inbillning med förföriska planer, och väckt på ett rysligt sätt
hans slumrande ärelystnad).
Ar det en dolk, som jag framför mig ser,
Med fastet mot min hand? Kom, låt mig ta dig.
Jag får dig ej, men jag dig ser likväl.
Kan du ej fattas, hemska syn! af känseln
Liksom af synen? eller är du blott
En själens dolk? en skapelse, som ljuger,
En dunst allenast från min heta hjerna?
Du synes mig dock så handgriplig vara,
Som den jag drager här.
Du visar mig den väg, som jag skall gå,
Och just ett sådant verktyg skall jag bruka.
Nu blifva mina ögon, eljest ypperst,
För mina andra sinnen narrar blott.
Jag ser dig an: uppå ditt blad och fäste
Blodsdroppar hänga. Nyss det var ej så.
I
gft*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
