Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ Hon fruktar ej den. ’t
Hväsa än stormens
Flygande drakar aldrig så vilda,
Kommer den milda
Dufvan till arken
Dock lyckligt igen.
Så när hämnden hviner
öfver eldruiner,
Far dock blixtens flamma
Oskulden förbi.
Kärlek står, densamma,
Lika hvit och fri.
Alla.
Lugna, Fader! lifvets bölja,
Låt ej stridens örn förfölja,
Mördande, den rena, ljufva
Oskuldsfulla fridens dufva,
Som oliveqvisten bär!
Herre, Herre! skilj dem tvenne,
Störta honom, rädda henne:
Låt din dufva hvila här!
(Ett ögonblicks tyst, högtidlig andakt. Coelestin
uppreser sig, gör korstecken öfver folket och
går ut, åtföljd af Chorgossarne. Församlingen
strömmar efter, så att slutligen ej flere i
templet qvarstanna, än)
Birger Brahe, Ingeborg och Birgitta.
Birger,
Högtidlig ljöd den fromma mannens röst
Som domsbasunens stämma, och det syntes jl
i [––––––■ " ■ ■ ■ ■■ Ttit®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
