Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––––––––––––––––––––––––
Sitter på ett upphöjdt säte,
Stilla, blek, inom sig sluten,
Liksom utur klippan bruten;
Någon gång likväl han skickar,
Såsom pilar, skarpa blickar
In i domarenas själar,
Helge Fadrens ädla tralar.
Ippolito Lo redano,
Statens Förste Consul tager
I sin hand en marmoruma,
Och derur högtidligt drager
Lifvets eller dödens lotter,
Utaf Tidens äldsta dotter,
ödet, tecknade och skurna.
Sina hufvuden de lutat
Re’n tillsammans och beslutat.
Intet fåfängt ord de spilla;
Allt är så förfärligt stilla.
DÖrrn slås opp. Från alla kanter
Strömmar folket till. Drabanter,
Väpnade med hillebårdar,
Tjenare i fridens gårdar,
Som med bistra stämmor ryta,
Genom folkets massor bryta
Väg för Enzio, som skall föras
Inför Rådet — ej att höras,
Men på en högtidlig timma
Stum sin lefnads dom förnimma.
När han nalkas, upp sig höja
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
