Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lydia,
Glömska blir det enda straff, mig ämnas:
För all fara kan jag slumra tryggt.
Vet, Bologna1är för stolt att hämnas
På en qvinnas lif en Konungs ‘ flygt.
Men — om inga mindre offer gälla,
Om ditt bröst för bönen sluter sig,
Jag mig sjelf med denna ctolfc vill falla
Som ett offer ned för dig.
Enzio.
Älskade grymma! Välan, jag dig lyder.
Räddningens Engel! jag vördar ditt bud.
Snart mina lockar med kronan jag pryder,
Snart bär jag svärd och min kungliga skru^L
Då skall i fejd mot Bologna jag dragå,
Härar befalla, der fånge jag var.
Stolta Bologna med storm skall jäg taga,
Fira triumf, der jag bojorna bar.
När de förfarade tärnorna gråta,
Kämpame bäfva for segrarens blick,
Då skall jag lyfta min hand och — förlåta,
Mild som du sjelf när till fången du gick.
Glad till den darrande staden jag säger:.
»Ej för att hämnas, jag tagit dig in.
»Gif mig den skönaste blomma du äger —
»Lydia gif npgl» Och då blir du min,
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
