Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•**
En gräns mellan himmélens ändar de drogo,
Och slutade så sin förödande lek.
I Öster den ena, den andra i Vester
Nu vänta på stunden som väldet beskär,
Och fira så ömsom de segrande fester;
Men jorden dock alltid den lydande är.
Skön morgon det var,
Då strålande väpnad,
Till verldarnas häpnad,
Hög-Engelen klar,
I vagn utaf glöd,
Drog ut på sin bana,
Med flammande fana,
Och ljuset utböd.
Välsignelsen flöt
Kring jordrundens sköt,
Och tyst, uti ormlika ringar:
Låg Natten med slokande vingar.
Men snart mot de grönskande, blommande dalar
Kom Engelen närmre med svärdet i hand,
Och blomstren, dem mildare värma hugsvalar,
Nu sönko i vanmakt för strålarnas brand.
Den trotsige Kämpen sin spira uträckte,
Och ensam han ville bli Herre och Kung.
Hans välde allt längre och längre sig sträckte,
Allt mera för jorden hans spira blir tung.
Då vinkade Gud
At Englama alla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
