Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blir så kallt i Kejsarns, bröst. Han fryser,
Fast heta lågor i kaminen glöda.
Hans känsla vänder sig, liksom hans tanke
Emellanåt mot Elyseiska fal ten. —
»De svika mig . . . De göra kanske rätt;
Jag svek mig sjelf, när jag blef deras herre; . . .
Men en förrädare är döden värd.» —
Och dörren öppnas. Tjenaren förkunnar:
»Ers Majestät! Grefvinnan Hatzfeld . . .
»Hatzfeld? . . .
Ja! hon må komma!»––––––-
Och hon trädde fram:
Hon föll på sina knän. Den djupa sorgen
Låg, som ett flor, kring hennes sköna anlet,
Och, likt en suck, från hennes läppar hördes:
»Min kejsare! jag ber om nåd for honom,
Och för det barn, jag i mitt sköte bär.» —
Och Kejsarn sade: »Läs!» — Han räckte brefvet:
Hon läste: Stora, klara tårar runno
Ur hennes snart förgråtna ögons källa.
Förtviflande, hon lemnar brefvet åter,
Men med en blick, der makens djupa ånger
Och makans kärlek i en bön försmälta.
»Det finns blott ett bevis» — så Kejsarn sade:
»Och det är här. — Behåll det! Allt är glömdt.» —
,––––––––––––––––––––––––––––-
IL 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
