Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¥
DIKT OCH MUSIK.
(En tanke vid Fortcpianot, d. 24 Febr. 1830.)
Hvar gång en härlig, ljuf Musik jag hör,
Som ren och oförfalskad njutning skänker,
Ej smickrar örat blott, men hjertat rör,
Jag lyftes himlen nära, och jag tänker,
Från jordens band och bojor saligt fri:
»Det är gudomligt: det är Poesi.»
När Sångens trollverld för mitt öga blänker,
När jag en Dikt, olympiskt skön och rik,
1 stilla tjusning njuter, då jag tänker:
»Det är förtrollande: det är Musik.»
Ty syskon äro Dikten och Musiken,
Ja! tvillingsyskon. Uti samma riken
De hcrrska med sin blomsterspiras makt
Och med Idéens, men ej med flärdens, prakt.
Musiken fick af Poesins Gudinna
I konstens paradis sitt namn en gång,
Och Dikten, samma känslors fostrarinna,
För sin musik, sin klang blef kallad Sång.
De äro Tidens Själ. De äro flamman
På Lifvets altar, under Englars vård.
De äro hvar för sig en ton; tillsamman
De bilda enigt Skapelsens accord. ^
:––––––––––––––––––––––––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
