Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»jfes–––––––––––––––––––––––––––
^ Och, stilla, så stilla för Konungen träda,
Slå ögonen ned och framsväfva i dans.
Men Kungen skall le åt de sprittande sånger,
Och kyssa sin Rosalf otaliga gånger.
Ja, hela min smärta om dagen så lång
Skall springa sin kos för min skönaste sång.
Svanen uppflyger ur sjön, och sänker
sig i Rosalf s sköte.
Lycksaliga dröm! vill du tjusa, mig åter?
Du leende gosse! visst narrar du mig.
Min Mamma, hon sitter vid spiseln och gråter,
Och Karin vill bryta en blomma åt sig.
Se gossen han kommer, nu hafver han vingar,
Och hör, när han flyger, hur vackert det klingar.
Han plockar och plockar en lilja i tu —
Om seglet är färdigt, så segla vi nu.
Långt hän öfver sjön, öfver vaggande bölja,
De klippiga, törniga stränder förbi.
Om Karin och Erik och Jägarn oss följa,
De segla dock ej i en blomma som vi.
Kom, vintern, den kalla, förstelnar min tunga,
Vi segla till våren, och der få vi sjunga.
Nu går det — och hjertat förgäter att slå,
Och båten han går i det blå.
Svanen sväfvar uppåt och försvinner
i en ljus sky.
t. -4
— –––––––––––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
