- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 2 /
310

(1839-1841) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

–––––––––––––––––––––––––- -fl*#®

Tllili EST Vl»,

(i dess Minnesbok).

Tm ij usa öden Nornorna Dig mana,

Och Hoppet tar Dig hyllande emot,

Och, öppnande sin solbeglänsta bana,

Strör unga, friska rosor för din fot.

Följ ödets vink! följ icke dess förvandling,

Men blif Dig sjelf i alla skiften lik!

Blif ärofull igenom handling,

Och genom stora dygder rik!

Jag vet, att högre till ditt hjerta talar
En stilla hviskning från en älskad vän,

Än nöjets sorl i praktens marmorsalar:

,Jag tror din själ så ren som solen än.

De fulla salarna, af glitter prydda,

Måhända sakna dock en rikedom;

Din broders hjerta är en hydda,

Af kärlek full, på glitter tom.

Din Genius har skrifvit på din panna,

Att Du, den älskansvärde Sanzio lik,

Skall älska mer det Sköna och det Sanna,

Än smickrets vekt förföriska musik*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nkasamdikt/2/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free