Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Magnus, Konung Birgers Son ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––––––––––––––––––––––-
p Och mina dagars långa år förljufvar.
Min Ingeborg! o säg hvem lärde dig
Att åt din mildhet ge en himmelsk styrka,
Och åt din styrka mildhetens behag?
Ingeborg.
Nar re’n i Opslo, Norriges hufvudstad,
Förmälningens och riddarspelens prakt
Liksom en dröm, en ljuflig dröm förflutit,
Och när min unga, ridderliga make
Prins Erik tog sin Ingeborg vid hand,
Och förde mig till afsked inför thronen,
Der då min fader, Konung Håkan satt:
Då sönk jag till min faders bröst och sade:
»Gif åt din unga dotter än ett råd,
Hur i ett okandt land, af stormar skakadt,
Och i en glänsande, förförisk verld,
Sitt hjertas oskuld hon bevara må,
Och menskans och furstinnans -dubbla dygder
Uti sitt oerfarna bröst förena.»
Han svarade: »Lär det af Drottning Hedvig!
Blif henne lik. Jag Önskar dig ej mer.»
Och detta råd var mer än tusen andra.
För Eriks kärlek, for min högsta lycka,
Min gyllne ålders afundsvärda stunder,
Och för det ljus af tålamod och frid
Som under bittra, fruktansvärda år
På Eriks graf min djupa sorg förklarat,
Jag tackar dig, min Drottning och min mor.
Hedvig.
Hvad det är bittert och hvad det är ljuft
A Att vara mor. För mig har modersnamnet
— –––––––––––––––––––––––-
i
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
