Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riÄ*––––––––––––––––––––* —–––––––-
Det går väl lättare, då du blir van. p
Du måste buga, och du måste niga
För korsets trä, der Herrans blod har runnit.
Oldur,
Mer blod har runnit här på fastekorset.
Fall ned och buga dig, du svarte man!
Peregrinus.
0 blindhet! knektar! hållen honom fast,
Och tämj en honom uti kedjors band.
För Konungen han skall till rätta stå,
Och plikta dyrt för det han korset hånat,
Och dragit svärd mot obeväpnad man,
Mot kyrkans tjenare — Fort, binden honom!
Oldur (hugger omkring sig med
svärdet, öfver mannas,
bin-des och kastar svärdet åt
sidan)»
1 Blodadyrkare! det är förgäfves —
Mitt blod ar redan kallnadt och förtorkadt:
Er hunger kan af mig ej mättad varda.
Förr*tio slog jag; nu af två jag bindes,
Och styrkans hämd förlamas i mitt bröst.
Ye den, som så sig sjelf får Öfverlefva!
Peregrinus,
Hör, Gubbe! stort och djupt som hafvets rymd
Är emot kyrkan och mot mig ditt brott,
Och lifvet vore sjelf en knapp försoning,
För allt det onda, som du tänkt och gjort;
––––––––––––––––––––––––––––-
4 Fo
w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
