Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T*
f Ansgarius.
Tron är en lilja: hon är himlens dotter.
Den högste sår osynligt öfver ängen:
Tyst gro hans frön i ljumma jordens famn,
Och liljorna stå fagra upp och glänsa.
Men när Han sådde, ingen dödlig vet;
Håll hjertat rent, din oskulds hopp förvara,
Så kommer tron från höjden.
Qvinnan.
Väntans tid
Är kort; ty jag är redan vigd vid döden.
Den svarta munken var för grym: han släckte
I kalla^vattnet lifvets klara fackla:
Jag famlar nu T mörkret utan ljus.
Ansgarius.
Ej släckt är ögats ljus: det blundar blott. %
Qvinnan.
L%gg handen hät: han är ju kall som is.
Lägg lifvets hand på dödens marmorbild:
Den kyles förf till döds än sömnen viker,
Och dåra mig ej mer med hoppets löften. —
Ansgarius.
Min Herres hand kan lena dödens is:
Du far din älskling ur hans helga hand
En gång så varm och rosenfärgad åter.
CHan lägger handen på barnet. Det slår upp
ögonen och lefver. Ansgarius höjer sina
<9 sammanlagda händer mot himmglen.)
S**l—:––––––––––––––––––––––––-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
