Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runesvärdet och Den förste Riddaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––––––––––––––––––––––––––––––
Då jag för *folket träder fram med denna,
Skall stafven brytas öfver nya tron,
Och ådran stängas, hvarur eld och mord
Ohämnade kring våra kuster flödat.
Alrik.
Låt se ditt fynd: du gör mig undersam.
Oldur.
Följ mig, min Son! vid brasans sken i qväll
Yi vilje af mitt byte oss förnöja.
Nu blåser kallt från sjön, och thordön går;
Ovädret nalkas. Bäst är under tak. *
Alrik.
Jag trifves väl i luften, nar det blåser.
Oldur.
Blåst var min lust i mina unga dar. {Det ljungar.)
Alrik.
Märk der i Norden molnets höga vägg;
Hur åskans vigg går fram i hvassa strålar!
Slår han i hafvet, der de svarta böljor
Som drakar orma sig mot himlens hvalf,
Och räcka fraggigt gap mot eldens flamma;
Far han å land, och der förstör en ek,
Slår hufven af, som lian blomsterknoppar:
Det ror ej honom stort; ty stora andar
De veta icke mycket till sig sjelfva;
Men småfolk se’n, som hufvudskallar hittar,
j Och krälar upp på eken, för att hugga, A
— *****
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
