Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¥
––––––––––––––––––––––––––––––-i**®
\ ^
ÅTTONDE SCENEN. *
EN RIDDARE * alldeles svart rustning, med sluten visir.
JOHANNA förföljer honom fram till förgrunden > der han
stannar och väntar henne.
Johanna.
Arglistige! nu känner jag ditt svek.
Bedrägligt har du, genom låtsad flykt,
Från stridens fält mig lockat, och dermed
Från döden mången Englands son befriat;
Men här till slut förderfvet väntar dig.
Sv ar te Riddaren.
Hvi följer du, med sådant raseri,
Hvart steg, jag tager? Vet likväl, att mig
Blef ej bestämdt, att falla för din hand.
Johanna,
Du är mig i mitt hjertas djup förhatlig,
Som natten sjelf, hvars mörka färg du bär.
Oöfvervinnerlig, en- längtan bjuder
Min hand, att skilja dig från dagens ljus.
Hvem är du? öppna din visir! — Om jag
Ej sett hur Talbot stupade i striden,
Så sade jag, du vore Talbot sjelf.
Svarte Riddaren.
Hvad? tiger i ditt bröst prophetens stämma?
Johanna.
Hon talar högt, i djupet af min själ,
Att något hemskt och vidrigt är mig nära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
