Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• (Johanna, står orörlig. Agnes Sorel aflägsnar sig från
henne med rysning-)
Se upp, Johanna! fatta mod och tala!
Ett språk har oskulden, en segrarblick,
Söm himmelskt mäktig slår förtalet neder.
I ädel vrede res dig upp, ö Jungfru!
Förkrossa, straffa detta lumpna tvifvel,
Sojn smäda vill din himmelskt rena dygd!
Dunois.
Hvad? bäfvar folket? Kung och Furstar darra?
Oskyldig är hon. Jag i borgen går,
Jag sjelf, för henne med min fursteära!
Min riddarhandske kastar jag härut;
Hvem vågar än, att kalla henne skyldig?
(Ett häftigt åskslag. Alla Jorfäras•)
Thibaut.
Yid honom svara, som deruppe dundrar:
Säg: du är utan skuld! Ännu förneka
Att fienden uti ditt hjerta Bor!
Fort! tala ut, och säg mig, att jag ljuger!
(Ett annat starkare åskslag. Folket flyr åt alla sidor.)
Philip.
La Hire.
Hon är förskräckt. Förvåningen och fasan
Tillsluta hennes mun. För en så grym
Anklagelse kan ock en engel bäfva.
(Han närmar sig Johanna•)
(Johanna står orörlig. La Hire drager sig med fasa
tillbaka. Rörelsen bland folket tilltager.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
