- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 4 /
150

(1839-1841) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orleanska Jungfrun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag är befriad — men för detta pris!

; (han visar på Johanna.)

Sorel,

Johanna — Gud! — hon dör?

%

Philip,

Hon lefvat har.
Sen, hur en engel slumrar — hur hon ligger
Så lugn och stilla, som ett barn i sömn!

En himmelsk frid på hennes panna hvilar,

Ej bröstet höjs af minsta andedrägt;

Lif känns ännu uti den varma handen.

Det är förbi. Hon vaknar icke mer.
För jordens flard är hennes öga slutet.
I skyn hon sväfvar, en förklarad ande:
Hon ej vår smärta och vår ånger ser.

i

t

I

i

!

i

Carl,

Sorel.

Hon slår sitt öga upp — hon lefver!

Philip.

Vänder

Hon åter ur sin graf? besegrar doden?
"Hoh reser sig igén — hon står —

Johanna (står upprått och ser
om-kring sig).

Hvar är jag;

I

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nkasamdikt/4/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free