Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röfvarbandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f-
Koller.
Och skräp är alltihop, om icke lian står i spetsen.
Utan Carl Moor äre vi en kropp utan själ.
Spiegelberg (vänder sig från honom*
förargad).
Drummel!
NIONDE SCENEN.
Da förre. CARL MOOR inträder> vildt upprörd och går häftigt
af och an i rummet.
Carl (för sig sjelf).
Menniskor — menniskor! falska, hycklande
kroko-dil-yngel! Deras ögon äro vatten, deras hjertan koppar.
— Kyssar på läpparna, svärd i bröstet. — Lejon och
leoparder gifva di åt sina foster och korparna föda sina
ungar;, men han, han — Grymhet har jag lärt alt
fördraga, och jag kan le deråt, att min förbittrade fiende
dricker mig till af mitt eget hjertblod — men när
faderskärleken blir en Megsera — o! fatta då eld,
manliga foglighet! blif vildt som en tiger, du vekhjerlade
lamm, och hvarje fiber utsträcke sig till vrede och
förderf!
Roller.
Hör, Carl! Hvad tänker du derom? Ett röfvarlif är
9 i
dock något bättre, an att förtära vatten och bröd i det
djupaste tornhvalfvet? — eller hur?
Carl.
Hvarföre har icke denna ande farit in i en tiger,
som hugger in sina mordiska länder i mcnniskokött?
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
