Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röfvarbandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
#3*.–––––––––––––––––––––––––––––– TSfc*®
S
Herman. *
Man gaf honom en fana. Han följde Preussens
segrande örnar. Vi kommo att ligga under ett tält.
Han talade mycket om sin gamla fader och om bättre,
förflutna dagar — och om gäckade förhoppningar —
och tårama stodo oss i ögonen dervid.
(.Maximilian döljer sitt ansigte i kudden•)
Atta dagar derefter stod den heta träffningen vid
Prag. Jag vågar säga, att eder son uppförde sig som
en tapper krigsman. Han gjorde underverk i hela
härens åsyn. Fem regementer måste ombytas bredvid
honom; men han stod. Kulor susade till höger och
venster; eder son stod. En kula krossade hans högra
hand; eder son tog fanan i den vengtra, och stod.
Amalia (med förtjusning).
Hör ni, min far?
Herman.
Jag fann honom, emot slutet af striden,
nedsjunken och betäckt med sår: med venstra handen höll
han det framrusande blodet; den högra hade han gräft
ned i. jorden. Broder! ropade han emot mig, jag
hörde ett sorl genom lederna, att fienden viker. Det
gör han, svarade jag, och snart hafva vi segrat. Välan!
sade han och drog undan den venstra handen — då
dör jag geraa. Och så sönk han tillbaka och utblåste
sin stora ande.
Amalia (sjunker vanmäktig ned till
i Maximilians fotter). ^
•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
