Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röfvarbandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r : —**t
p Arttalia. *
Vill ni icke gå ned i trägården?
CarL
Men den har taflan till höger? — {för sig) t)u
gråter, Amalia?
Amalia igår hastigt ut).
ANDRA SCENEN.
Carl (allena, utom sig).
Hon älskar mig — hon älskar! Förrädiska rullade
tårarna utfor hennes kinder. — Hon älskar mig! —
Är detta det ställe, der jag vid hennes bröst försmälte
i glädje? Äro dessa min faders salar? —
Barndomstidens gyllene Maj-dagar lefva åter upp i den olyckliges
själ. Här skulle du en dag hafva’ vandrat, en stor,
prisad och ståtlig man, bär för andra gången
genom-lefvå diil gosseåldier i Aiiialias blomstrande barn! Här
vara ditt folks afgud! — ö Carl! återvänd till Vlitt
elände! {Efter ett uppehåll, mycket rörd) Farväl! dyra
fadershus! En £&og såg du gossen Carl, och den
gossen var en lycfflg gosse. Nu ser du mannen, och han
kämpar med förfviflan. (Han skyndar till fonden af scenen j
der han plötsligt stannar.) Men hvad? Icke mera se hen
ne? Intet afsked? Ingen blick mer? Ingen kyss på hen
nes ljutva läppar? Nej! nej! jag måste se henne, om
famna hentte — t)’ét ’skall förkrossa mig, men jag må
ste tömma denna vällustens giltbägåre, och sedan fly
så långt som hämnden jagar mig — och förtviflan.
{Han går.)
i —––––––––––––––––––––– I
;***•–––––-—■––––––––––––––––––––––––––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
