- Project Runeberg -  Samlade dikter / Del 4 /
394

(1839-1841) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Othello ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det blir en tröst, alt få, mitt öde veta.

Då vill jag tvinga mig att vara nöjd,

Och draga ut på någoff annan bana
Till lyckans nåd.

Desdemona,

Förskjutne, ädle man!

Mitt förespråk nu mera intet gäller;

Min man är ej min man s jag känner honom
På anletsdragen blott* ej på hans hjerta.

Så sannt hvar helig Engel skydde mig,

For dig jag talat allt hvad jag har kunnat,
Och med mitt fria tal mot mig beväpnat
Hans vrede. Dock, haf ännu tålamod!

\ar öfvertygad att for dig jag gör
Mer än jag vågat för mig sjelf ännu.

Jago,

Är Herr Othello vred?

Emilia,

Nyss gick han ut,
Och som det tycktes, i en häftig oro.

Jag o.

O, jag har sett, när krigets vilda kulor
Bortsopat hela leder af hans folk,

Och undanryckt hans broder från hans sida;
Och han har stått ändå, så lugn, så lugn!
Det något vigtigt är om han är ängslig.

(Jago går*)

Desdemona.

Kanske ett liemligt budskap från Venedig,
–––––––––––––––––––––––––-

%

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nkasamdikt/4/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free