Stads uråldriga Märke. Hade denna Högborna Ätt icke haft något at säga öfwer den Ort, som ändteligen af et Lynga skulle blifwa et Lyngaköping, eller, som det nu gemenligen kallas och skrifwes, Lynköping och Linköping; så wille jag gerna weta, hwarifrån en sådan Sigillernes Likhet kommit? Och huru skulle wäl en, utur sit Intet upwäxande Köping, wåga sig, at uptaga och föra en så ypperlig Slägts Wapn, så framt han icke, ännu i Början, ärkänt dess Husbondawälde, eller sedan, til tacksam Ihugkomst af en så makalös Wälgärning, denna, såsom en ny, af sine störste Wälgärningsmän sig betingat? En Stads första Anläggning kan icke mer, än en Gång ske: Men en Stad, som icke på sin egen Grund upbygges, eller af sig sielf bekommer sit Lif, bör altid wörda sin Stiftare, såsom et Barn sin Fader, och altid hafwa dess Bild, såsom det käraste, för sina Ögon. Månne icke et Nybygge i wåra Tider så skulle tänka? Och månne de förste Linköpings-Boer icke haft samma Tanka? Men Söderköping war ännu, 50 År efter förnämda Åretal, uti en Swensk Drottnings Händer, som war Östgötha Hertigen Folkes Sonedotter, och hade Konung Sverker den andre til sin Moderfader: Samma Stad hade ju således, äfwen, til sin Ärkänslas Betygelse, bort bruka Folk-Ungarnes wedertagna Wapn? och likwäl ses uti det, efter min Tanka, äldsta Söderköpings Wapn, icke utan 3 Strömar, med emellankastade Stjernor, som ingen af Drottning Katerinas Förfäder, så mycket som ännu bekant är, til Slägtemärke brukat. Wore det en afgjord Sak, at Söderköping, ifrån sin första Begynnelse, hört Folkungarne til; så kunde man häraf ändå falla på den Tanka, at detta wärkeligen warit denna Slägts äldsta Wapn, hwartil, sedan Götha Jarldöme in om henne blifwit bragt, Götha Lejon endast blifwit tillagt; och sedermera desse Strömar uti sielfwa Götha Rikes Wapn inkommit: Men, som det är nog anledning at twifla, om Söderköping, uti Drottning Katerinas, eller hennes Faders, Sune Folkessons hand, warit ärfd, eller förwärfd Egendom, aldenstund hon det, År 1250, 3 Jd. Jun. uti Gudhems Kloster, til sin Syster med denna Utlåtelse Testamenterat: Dilecte vero sorori nostre, domine B. relinquimus Suthercopiam, cum suis attinenciis, & omnes possessiones & predia, que Dominus Suno emerat, pater noster, det är: Til wår kära Syster Fru B. (Benedicta, som ägde Svantepolk, Hertig Knuts Son ifrån Danemark), gifwe wi Söderköping med sina Tilhörigheter, och alla Ägor samt Gårdar, som Herr Sune wår Fader sig tilhandlat: hwilket kan betyda, både at Herr Sune