Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 6. Den 18 November
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Warelse; så är en nog giltig Orsak
til Tystnad förhanden; emedan alle
desse K. Knut Eriksons Samkonungar,
af honom blefwo öfwerwundne,
och de derföre af följande Tider icke
allmänneligen för rättmätige
Konungar ärkände. Det tyckes och,
som man häraf skulle kunna förklara,
hwarföre ingen Swensk Konung,
och aldraminst K. Knut, sedermera
til detta Gjöromål, huru heligt det
ock war, eller kunnat anses, gifwit
sit Bifall; hälst om det, som
Anledning är at tro, med Kronogods
blifwit inträttadt och riktadt. Men,
som detta ännu är osäkert, ehuru
stor Grund det och skulle tyckas
hafwa, och icke mer, än en ganska
sannolik Mögelighet; så wil man det
ock derwid låta förblifwa. Tör
hända, at wårt Kloster ännu är äldre,
än både desse Konungars K. Karls
och K. Knuts Regementen? Jag
wil derföre, at komma utur et sådant
Twifwel, påminna, hwad tilförene
om Kyrkors och Klosters Stiftande
här i Landet (§. 3. och 5.) blifwit
anmärkdt, at nemligen främmande
Munkar dertil gifwit Anledning, och
Landets Herrar utfört deras
Förslager. Hwad Gotländske Köpmän til
werldsliga Wälmågan bidragit, är
ock någorlunda, inom wåre trånge
Gräntsor (§. 4) utstakadt: Men
månne icke deras af K. Olof
Christnade Ö, kunnat uti andeliga Mål,
genom Lärares och Gudeliga
Inrättningars Meddelande, äfwen wisa sit
första Fädernesland en lika
Frikostighet, med det ännu mera aflägsna
S. Lars Hus uti Lund, eller de
Lundske Biskopar? Jo wisserligen.
År 1246 gaf Biskop Lars i Linköping
Priorissan och Systrarna af
Cisterciens-Orden uti Solberga Kloster,
utom Wisby, Rättighet, at uphämta
Offren af S. Olofs Altare wid
Akergarn, hwarest S. Olof, under sit
Wistande på Gotland, sig
uppehållit; och en til S. Olof inwigd
Nunnekyrka war i Wisby ända til
Reformationen, och jämwäl derefter:
Askaby Klosterkyrka, och
Norrköpings Stads Stor-Kyrka,
hafwa äfwen til bemäldte Konungs
och Martyrs Heder blifwit inwigda:
Kan man då twifla på wåra
Gotländningars Bidragande til Askaby
Klosters och Norrköpings
Stads-Kyrkas Upkomst, som sedan så länge
med hwarandra warit förenda? Wil
man widare weta Ursprungstiden för
bägge; så är ingen annan Utwäg,
än igenom et samlande Mörker, och
ingen annan Ledare, än en osäker
Gissning, på en lika så osäker Stig
försöka sit bästa. Dock, som det
wäl stundom händer, at sådana
Resor jämwäl lyckligen slutas; så wil
jag äfwen denna Gång följa en
Gissning, at Wisby-boerne, som här på
Orten drifwit sin Handel, först til
sin egen Gudstjenst och S. Olofs
Heder, som de mer, än någon
annan Helig, om de ändteligen skulle
hafwa någon, hade Skäl at wörda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nkpgweko/1758/1118_4.html