Warelse; så är en nog giltig Orsak til Tystnad förhanden; emedan alle desse K. Knut Eriksons Samkonungar, af honom blefwo öfwerwundne, och de derföre af följande Tider icke allmänneligen för rättmätige Konungar ärkände. Det tyckes och, som man häraf skulle kunna förklara, hwarföre ingen Swensk Konung, och aldraminst K. Knut, sedermera til detta Gjöromål, huru heligt det ock war, eller kunnat anses, gifwit sit Bifall; hälst om det, som Anledning är at tro, med Kronogods blifwit inträttadt och riktadt. Men, som detta ännu är osäkert, ehuru stor Grund det och skulle tyckas hafwa, och icke mer, än en ganska sannolik Mögelighet; så wil man det ock derwid låta förblifwa. Tör hända, at wårt Kloster ännu är äldre, än både desse Konungars K. Karls och K. Knuts Regementen? Jag wil derföre, at komma utur et sådant Twifwel, påminna, hwad tilförene om Kyrkors och Klosters Stiftande här i Landet (§. 3. och 5.) blifwit anmärkdt, at nemligen främmande Munkar dertil gifwit Anledning, och Landets Herrar utfört deras Förslager. Hwad Gotländske Köpmän til werldsliga Wälmågan bidragit, är ock någorlunda, inom wåre trånge Gräntsor (§. 4) utstakadt: Men månne icke deras af K. Olof Christnade Ö, kunnat uti andeliga Mål, genom Lärares och Gudeliga Inrättningars Meddelande, äfwen wisa sit första Fädernesland en lika Frikostighet, med det ännu mera aflägsna S. Lars Hus uti Lund, eller de Lundske Biskopar? Jo wisserligen. År 1246 gaf Biskop Lars i Linköping Priorissan och Systrarna af Cisterciens-Orden uti Solberga Kloster, utom Wisby, Rättighet, at uphämta Offren af S. Olofs Altare wid Akergarn, hwarest S. Olof, under sit Wistande på Gotland, sig uppehållit; och en til S. Olof inwigd Nunnekyrka war i Wisby ända til Reformationen, och jämwäl derefter: Askaby Klosterkyrka, och Norrköpings Stads Stor-Kyrka, hafwa äfwen til bemäldte Konungs och Martyrs Heder blifwit inwigda: Kan man då twifla på wåra Gotländningars Bidragande til Askaby Klosters och Norrköpings Stads-Kyrkas Upkomst, som sedan så länge med hwarandra warit förenda? Wil man widare weta Ursprungstiden för bägge; så är ingen annan Utwäg, än igenom et samlande Mörker, och ingen annan Ledare, än en osäker Gissning, på en lika så osäker Stig försöka sit bästa. Dock, som det wäl stundom händer, at sådana Resor jämwäl lyckligen slutas; så wil jag äfwen denna Gång följa en Gissning, at Wisby-boerne, som här på Orten drifwit sin Handel, först til sin egen Gudstjenst och S. Olofs Heder, som de mer, än någon annan Helig, om de ändteligen skulle hafwa någon, hade Skäl at wörda,