Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 7. Den 25 November
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uti Norrköping byggt en, efter de
Tider förmodeligen passad, Kyrka,
och sedan lemnat henne under
Askaby Systrars Inseende, som med
dem, för den helige K. Olof, haft
en lika Wördnad och Högagtning.
Jag wågar intet aldeles säga, at dessa
Nunnor kommit ifrån Gotland, som
likwäl förefaller mig långt troligare,
än at de skulle kommit från det, af
Swea och Götha Konungar så
mycket gynnade, Wreta, och ändå uppå
deras Gunst ifrån Anläggnings
Tiden icke något Bewis kunnat förete;
Dock, om så warit, kan Askaby
Kloster wara äldre, än något
annat här i Landet (§. 4.): och,
hwilket som är, S. Olofs Kyrka i
Norrköping ganska åldrig; emedan
hon, som 1185 war under et
främmande Förmynderskap, åtminstone
midt uti tolfte Århundradet, eller
wid År 1150 måste warit, efter sin
första Inrättning, brukad, men
likwäl förmodeligen ännu 50 År förr
anlagd. Hwilket alt kan wara et
tilräckeligt Bewis på Norrköpings
långt större Ålder, än man hittils
wetat, eller welat ärkänna. Men jag får
ännu intet öfwergifwa wår
Påfwebulla.
§. 7. Om Norrköpings förste
Ägare och Stiftare.
Det är Skada, at denna
Påfweförordning, eller Bulla, som af den
altid under hängande Blyslant,
medregerande Påfwens påtryckdta Namn,
och S. Pers och Påls Namn,
eller Hufwuden, så kallas, nu mera
icke finnes. Kunde man med Tiden
hoppas, at igenfinna antingen sielfwa
Hufwudskriften, eller någon
Trowärdig Afskrift, så skulle man kan
hända der utur ännu tydeligare
kunna inhämta hwad, och huru mycken
Egendom Askaby Kloster här i
Staden ägt, och kanske jämwäl,
hwarifrån den til Fruernas Händer
kommit. Men, som detta torde wara
et fåfängt Hopp; så äro de twenne
(§. 6.) anförda Witnesbörder, om
dess Warelse, större, och lagligare,
än at de skulle kunna jäfwas, och
imedlertid alt för goda Efterrättelser
at wanwårda. De förklaras ännu
ytterligare uti Klostrets
Ägoförtekning, som H. Mag. Lithzenius, nu
warande mycket förtjend Notarius
Consistorii i Linköping, uti dess
Disputation om Norrköping, 57 S.
låtit trycka, och til År 1386 wid
pass bör hänföras; och få här af,
om icke mera Styrka, likwäl mera
Ljus. Thätta äru Klostarsens
äghor i Norköponge heter det:
Item i Kunungx warpeno
ägher Klostarit trithiongen - -
Item Trithiongen ij Kunnungx
fiskarinno, swa som är
Kunnungxlanin, Wäthlingewarpet,
ok laxakarit. Det öfriga, som
man intet wet, om Påfwebullan
omtalt, eller icke, och Klostret kan
ske sedermera sig förwärfwat, går
jag nu med Flit förbi. Hwad jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nkpgweko/1758/1125_3.html