Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 37. Den 23 Junii
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ll! lOs Conlinuation sr3n förra Veko-Tidningen! IQ6
l>» Herrars Ägor, Länder, och Rättig- haft längt större Anseende, än den
«'i heter, til Ofwcrfiöd hafwe, finnas alt sedan kunnat förwärfwa. Twän-
nämnde, eller nu nögot annat mera ne, til de, dä för Tiden, uti Norden
sannolikt Skäl för denna, än wär mast Vördade Helgon inwigdaKyr-
nytz anförda Mening, kunnat fio- kor <l.St. Z.§. 4.Halfs.6. §.25.
!^ nas. Sedan wet man intet af nä- Halff.): Konungs cch HärtigsRe-
>H gon Härtig, som derföre i Sweri- sidenser: egenStäthällare: särstlld
ge warit ärkänd, för Konung Gu- L.ig, och egna Rättigheter, ärosi-
H staf den Förstes Herrar Söner, pä dana Saker, som, hivar för sig,
°H hwilke wsrt Bref, säsom ioo. gr icke litet bidraga til et Ställes Up«-
äldre, icke kunnat hafwa nägot Af- komst; men hwarest de alla tillika
<. seende. Men deremot hafwa, för förenas, tyckes icke mycket felas til
Härtigarnes Eriks och Waldemars en Folkrik och förmögen Stad. Med
Tld, Birger Jarl den Andres Söner, Kyrkornes och Hoswens widare För-
il han sjelf, Birger Iml den Förste, klarande ftan detze Tider, bör jag intet
och ftere för honom, här uti Landet wldare hindra mine Läsare. Men,
lälit kalla sig Härtigar. Hwarfö- at i Korthet äfwen wisa, hwad
^" re, uti Owitzhet, hwilken af alle Grund man haft til de sednare Här-
« detzaÄgor i 3torrköping först besu- lighetersAnförande, wiljag nsgra fä
>: tit, jag, utan särdeles Mltzräkning, Skäl andraga. Sä snart man frän
l och icke obllligt. tyckt mig til sam- ss läng Tid, jag menar Ellofte < och
^ me Tid, som de öfrige Konungs E- Tolfte-Hundradtalet, om Swenste
gendomar, bädeKonungs-Tomten, sä wäl, som Utländske Städer, wil
Härtige-Tomten, Härtige - Mren, gjöra sig underrättad, finner man
,i och Härtige - Strömen kunnat hän« öswer alt uti dem sidane Stäthäl-
j, föra. Men til hwad Onda, män lare, som Högsta Regeringen deru-
tro, Konungar och Härtigar egne ti insatt, at sina Rättigheter, och
Tomter här i Staden bekommit? Icke sit Ofwerherrssap i Agt taga. PH
lf utan, at dem sjelfwe nägon Gäng be- Latin kallas de riXleÄi, lr^posui,
z bo och besitta. Om en sidan Före- och ^clvocati, och pä Swensta,
fals någonsin kommit til Wärkstäl- Konungsfogdar,och Befallningsmän.
llghtt, är wäl intet, sä mycket mig En sidan war Hergardr uti Björ-
i! ännu wetterligt är, mögligt at owe- kö, som Anscharli Lefwernesbtstris-
derftgligen bewisa; men ock lika si ning omtalar,ochdetz gamle bfwersit-
^ litet orimltgt, och aldeles troligt, tätt kollar Fogoche i Stadhmom
Om Rimligheten derföre, och hwad 25?rks, ^onungxsitts hsxee
troligt är, häruti sär följas; si haf- Radgifware. Uti nyare Tider,
. wll wär Stad uti A första Wär och andre Swenste Städer, förekom-
ma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:45:57 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nkpgweko/1759/0623_3.html