II? Contlnuatlon srsn förra Mto«tidningen. 553 'h äldre U derrättelfer sälu-da widlys- tigare utlägga: ' Thetziikch blifwa "3. St.ömmer, som liggia innan "Sweriges Läs och Nyckel, tillag- at Cronan, medh all sin retlighet, "som först är Hjälmaren medh dhen "strömmen, som löper indh M E- "stitstugun, och ii till Mälaren, 'isedan ä Mälaren in i Sallsiöön, "och alla the lher hafwa och bruka 'Merlj i su-d och fiordar, ssola gö- "»a Cw.ian ther offRenta vndan- "tagitides bymnes sielswe ägor. Then "a drä Strömen är Wätter, Moo- "tala ää til Roxen, therifrän nedh till Glaen, ifrän Gladen Norr- "esplngs sträm till Bräwiken; '^och sedan aller Vräwiken vthi "hafuet stull wara Crouans enffilte "ägor, at alle, som i förbemälte ström "hafwa qwarnastellen, eller fisterij, "stole göre Eronan ther aff renla. "Tredie Strömen är Wäner medh "Trollhättan i Saltesiön." Messc- nius tillägger Ielmaren, säsom den fierde store Insjö j Swea-och Göta - Rike. Han upförer äfwen i- dland Strömarne Norrköpings Ström; men lärer om Slätbaken lcke haft nägon tydligare Underrät- telse, än den nu anförda Palne C- riksons Berättelse, emedan samma Wik af bägge, pä et lika Sätt ute- lemnas. Mine Läsare finna wäl, st Orsaken, hwatföre jag härom fät wara sä »vidlyftig, endast wa- rit, at lemna dem sä mycket full- ständiA«rt Beffrlfning om Norrkö- pings Ström, och denne Tid derl warande Fiffewärks och Qwaen- ställens Ode och Vestaffenhet. Jag ärindrar mig, huru Watnets trän- ge och häftige Gäng igenom wära Sund, men likwäl stille och djupe Utfått, igenom Östersjöns hjelpja- me Arm, til de afiägsnasta Wärl- dens Haf, gifwit wär Stad sin första Uprinnelse, Tillväxt och Hög- het. Se » Styck. 7. §. 23,30. Halfs. 8. §. 32. Halfs. och detta Styckes 7. §- Samme Ström stulle nu äter wäcka honom utur en längsam Dwala, och ftia honom frän Glöm st ans öfwerhängande NM. Konung Magnus tilägnar sig alla de Lägenheter uti Norrkö- pings Ström, som lcke, antingen genom gamal Häfd, eller tydliga Bewis andre tilhörige äro: och de, som sädana besitta, och icke af syn- nerlig Konungslig Näd winna Befri- else, msste härefter starta til Cro- nan. Hwad som förr här warit all- mänt, blifwer nu Konungens: Och hwarest honom tilförne, efter uräl- drig Rätt, allenast en Tredjedel l Allmänningar tllkommlt, sger han nu altsawmon. De mäste, och kanffe alle sädane uräldrige Ko- nunsttedingar här i Staden, inne- hade wäl Astaby Kloster (Sel. St. 7. §. 26..Halfs.); Men igenom Helgeands-Holms Vestut fings Ko- rungsrättigheterna et widsträckdtare Begrep. Och fast än Klostret fick behälla de gamle Konuvgstredlnsar, som