ftm altld mäst ansäg sin Förmän, S. Olofs Kyrka; men deremot^ stullc twingas, at emottaga, hwad de Astady Kiöster bewist at l^ för en Själasörjare, det hälst dehaga- legat under Klostret i Drottnina Mm>< de dem giswa; hwars första Löfte til grctas Tid, Konung Eriks Konmm Fmerna,l sä fatta Omständigheter, Kristoffers, och ftere Konunaars ock lärer blifwit, at aldrig igen- Förstars, som för Konuna Karl m^ kräfwa de Ägor, ftm mcd rätta rit hade; hwilket alt af sjelfwa Wi^ hans Embete tilkommo, och öfwer nesdrcfwct, strifwet och mfwetnz hwtlka Klostret nu nästan förwärf- Stckcdorg Är 145,. S ^drif! "" N."^^? H.M-. At Ko- D^g, uti Disput. om Norrköpina nung Albrccht welat sätta sin Carel- 7-. och följ. Sid. ses kan N lan, som dagligen hade den Näd at AM y Kloster öfwer Pressad, ftisa wid hans Bord, til en sådan för Drottning Margretas Tid un Sysia som aldeles mgen Lön eller nat bewisa, en oklandrad ägande Underhall medfolgde, eller med Lag Rätt, sä hade den säkert nu ick och Rätt stod at tillvinna, är alde- blifwit förgäten. Men Mom d/t Us otroligt. Mäste säledes wid den- kanste icke warit rädlig , « d1?mcd ne Tld Affoby Kusters Faderlige ti! nägon högre Tid upstiaa. fMn Rätt öfwer S.Olofs Kyrka iMrr- det förut med et jämt Tal N le för et ojämt, säges, at samme tat (i. St. 6. §. ,8. Halfs.), icke Prcstgard i 100. Är och mer M- ännu want af sa widsträcko Bety- gat Astaby Kloster, och Norrkö^ delse at det der med kunnat utestän- pingsbocrne icke hade. eller förstodo. ga Prcsten frän sit Prcstdol, och lilwälla sig detsamma med alla detz ti! sin Froma, sä mäste Konung Korl Tilhorlgheter. Dmna min tanka upläta förnämda Kyrka, ock un- styrkes än ytterligare af Erik Ni^^^^ na henne igen til Klostret, a pre- och Ake ^cnsons Wltnesbord an- sentera och gifwa, hwem dch Före- gäende Borgmäjtare och Räds i ständerstor wille. Iaq ffulle nu le- Norrköping sednare Ansökning , das til en alt för widlyftMfuandllna om Prcstgärdens äterbckommande uti detta enda Mäl/om jaa dtt kf> til S Olofs Kyrka igenom Ko- ter alla ännu sinnliga Skäl. Me nung Karls Myn^ afgjöra. En opartist Läsare finner Förnämsta Skälet, hwarfore Bor- wäl, af hwad redan anfördt är, gerff^pet tappade denna sin Ansök- at rätta Sammanhanget, under det- N'^?'/^ icke hade nägot ta Twistemäl M icke blifwit utrcdt. Bref.Skä^llcr Bewlsnmg dcrpä,at Jagwil endast tillägga, dctftmbe- denne Prestgard nägon Tld legat til kandt är,at bäde Konung Aibrecht och Ko-