Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
DEN OFÖKÄNDERLIGE
Ja, svarade Tomas, och jag ser mycket bättre
nu, mamma!
Modern gaf honom stryk, och när hon slutat,
blåste en ångbåt ; och då stucko småsyskonen sina
hufvuden genom barnkammardörren. När Tomas
såg detta, ropade ihan i tårarna:
Tvy för mig, det är »Älfkungen»!
Och sedan fortsatte han att gråta, ty hans
gråt motsvarade ännu inte fullt det kvantum stryk,
som han fått.
Hvad hade nu icke detta svinkött
åstadkommit för en olycka i patron Lacks hus!
Patron själf var upprörd, så att han inte kunde
äta frukost, fru ,Lack kände sitt hjärta tungt i
bröstet, Tomas satt i ett hörn och grät, och
kokerskan stod på hufvudet i sin byrålåda och tårarna
flödde, ty hon tänkte på den julgåfva, som hon
nu såg försvinna likt en fågel, hon trott sig ha i
hand.
Midt i allt detta elände började kyrkklockan,
okänslig för allt, som hände och skedde vid
hennes fötter, att klämta, långsamt och högtidligt, ty
det var tisdag och klockan var tio.
III.
Nu är det förmiddag, och fru Unæus sitter i
salen och talar med fru Lack.
Fru Unæus är gammal, hon är så gammal,
att hennes hår är grått, och midt öfver hjässan
har hon en svart spetsmössa i stället för hår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
