Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 FEM SMÅ HISTOHIER OM TOMAS I.ACK
Nej, hör nu, djäflar i min anda och själ, han
talar, så att jag nästan må spy!
Ja men, det är roligt!
Jo, jag tycker, det är roligt! Tror han, det
är så roligt att dö?
Ja, är det någon konst då?
Gubben såg på honom en stund, innan han
svarade.
Det, sade han därefter med eftertryck. Del
är det djäfligaste, som finns.
Hur så?
Jo, han skulle bara ha tittat på skomakarn,
skulle han fått se.
Å, han! Det var bara fint. Det var fullt
med blommor. Fina, fina blommor.
Jo, det behöfdes nog! Vet han, hur
skomakarn såg ut?
Han såg väl ut som alla andra skomakare!
Nej, stopp! Han såg ut som ett ruttet äpple,
om han har sett det. För ser han, Tomas, när en
människa dör, då ruttnar hon, förstår han. Och
hon luktar så förbannadt illa, att han aldrig kan
komma i närheten ens. Ja! Jag vet inte; jag
kan inte beskrifva. Han må veta, att han blir
full med mask.
Det har jag haft flera gånger, men det går
bort med lavemang! sade Tomas.
Jo jo! Jag tänker det I Fan vet, hvad
lavemang är, men försök att få bort den masken, får
han se! Nej, den ska vara där, förstår han. För
ser han, den här kroppen, den ska förstöras, och
masken, det är han, som sköter om det, och masken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
