Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM SM k HISTORIER OM TOMAS LACK 173
Nej, det var inte Gud, ty nu såg Tomas sin
far. Han stod på knä vid moderns säng, med
hufvudet i sina händer, och modern smekte hans
hufvud, men sade ingenting.
Fadern talade hela tiden lågt, men Tomas
kunde inte höra, hvad han sade.
Det dånade och slamrade i hela huset, och
Tomas mindes ändå inte Gud. Han var med ens
försvunnen, han var, som om han inte hade
funnits.
Tomas höll andan och kunde inte ta ögonen
från det han såg; det var, som om ett helt lif,
hvarom han till nu ingenting vetat, med ens
öppnat sina dörrar för honom. Och fadern och
modern syntes så små, så aflägsna och så
besynnerliga. Voro dessa två människor verkligen hans
far och mor?
Fadern talade, lågt och långsamt, modern
smekte ständigt hans hufvud, men sade ingenting.
Hvad är det? tänkte Tomas och kände, hur
hjärtat darrade. Plötsligt stego tårarna till hans
ögon, och nu måste han åter krypa under täcket,
för att gråta.
Nu kommo bönerna ur hans hjärta. De voro
utan ord, de stego endast rakt upp, utan att ban
frågade efter, hvart de togo vägen; de stego ur
lians hjärta som röken från en eld, och han kände
bela sin lilla kropp lyftas upp i kval och i begär
att beveka någonting stort och hemlighetsfullt, som
hade huset i sin makt.
Hur länge hans hjärta på detta sätt utan ord
och utan hans hjälp bönföll inför den gåta, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
