Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•268 FÖLJDEN AF ATT RAMLA FRÅN ETT TAK
en tomte, medan alla andra sofvo bakom de blåa
gardinerna.
När klockan ändtligen blef sex, ringde han i
vällingklockan, och som det nu var sista gången,
ringde han dubbelt så länge som annars.
Strax började det ryka ur skorstenen, och
drängarna kommo ut, hvita kring ögonen och
gäspande, o,ch när de sågo Järker, togo de honom
i hand; ty i dag skulle han ju giftas.
Så kom den ena efter den andra, och alla
sågo de ut att tänka på något, som de nyss hade
upplefvat; och blinkade mot solen. Och inom kort
var hela gården i rörelse.
Det måtte vara roligt att. gifta sig! Och det
måtte göra alla, som äro i närheten, glada! Hela
gården var ett skratt och prat och sjungande. Där
sprungo barnen i bara nattskjortan, där kom
Margreta, bruden, med hufvudet fullt af papiljotter
och såg ut värre än pesten, där gick fru Lack i
kamkofta, och aktörn, som med sin fru var patron
Lacks gäst, lutade sig halfnaken ut genom ett
fönster och viftade med sin höga hatt och skrek:
Hurra! Hurra! Hip, hip, hurra! Och då skrattade
alla på gården, och tuppen gol!
Och när frukosten var äten, hvilken karavan,
som tågade ner till bryggan för att följa patron
till stån!
Det var Sofia Back, och Lova Pettersson, och
Edla Skinnar, och Amanda Sedin, och Petrus, och
Järker, och Höglund, och Nisch-Nisch-Jonke I I
spetsen gick patron med en reseda på rockuppslaget,
men de andra hade korgar och hinkar och kålfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>