Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•273 FÖLJDEN AF ATT RAMLA FRÅN ETT TAK
De stodo för sig ute på gården, en tyst och
allvarlig hop.
Men när nu bröllopståget började ordnas, fingo
de hedersplatsen strax efter brudparet och pastorn.
Nu marscherade den brokiga skaran upp till
logen, hvars dörr var prydd med två stora svenska
flaggor och blomgirlander och löf. Och in på den
skumma logen, som upplystes af aftonsolens röda
sken genom luckorna.
Allt var klart! Nu gifte sig Järker! Det
kändes högtidligt, ty det var ganska kallt på logen.
Pastorn stod bakom pallarna, och tolken bredvid
honom.
Nu läste han. Tolken tolkade. Allt var stilla
på logen, endast pastorns röst hördes, när han
läste formuläret. Och svalornas gälla kvitter, när
de flögo ut och in genom luckorna.
Men på en gång brast pastorn ut i ett skratt,
och alla, som voro på logen skrattade, och högst
af alla skrattade aktörn, och hans klotrunda
hufvud med den hvita tandraden sken i ett hörn.
Och så var Järker gift.
Då dundrade ett skott! Och ett till! Och
ett till! Och ett till!
Lefve Järker och Margreta! skrek aktörn.
Hipp, hipp, hurra!
Hurra-a-a! flög jublet ut genom luckorna och
sväfvade bort öfver bygden och fjärden och
skogarna och ekade långt bort i bergen.
Och så var Järker gift!
Nu sjönk den stora midsommarsolen bort i
väster, och fjärden var röd som en ejd. Nu dan-
is. — Nordström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
