Aftenposten — Agricola 11 mer. Da loven av 15. juni 1882 opphevet de gamle annonserettighetene, ble avisen snart ledende annonseorgan i hovedstaden. Den kommer ut morgen og aften siden 1885 og fikk rotasjonspresse 1886, landets første. Ved farens død i 1878 ble Amandus Schibsted eier og hovedredaktør av bladet. Gjennem utpreget reportasje- og nyhetsformidling arbeidet han det frem til landets største avis. Opplaget var nær 92,000 i 1938. Avisen, som eies av familien, har vært politisk konservativ siden 1880-årene. H. F. Aftonbladet, svensk nyhetstidning. Grundades av Lars Johan → Hierta 1830. Den väckte redan från starten stort uppseende (den första utgivningsdagen har kallats »den moderna pressens födelsedag«) och vann en för sin tid mycket stor spridning. Tidningen drabbades tungt av indragningsmakten och tvangs att byta ansvarig utgivare och namn upprepade gånger (»Det tjugondesjette Aftonbladet«, 1851). Bland tidningens märkligare utgivare förutom Hierta märkes C.F. Bergstedt, som erhöll utgivningsbevis 1851, P. A.F. Sohlman 1855, S.A. Hedin 1874 och H. Sohlman 1890. Sedan 1932 äges bladet av ett Stockholms-Tidningen närstående bolag. J.Göransson: Aftonbladet som politisk tidning 1830—1835, 1937. F. D. Aftryk i Voks eller Voksmatrice benyttes til Fremstilling af → Galvanos. Voksmatricen benyttes hyppigst, dels fordi den er billigst, dels fordi den bløde Konsistens skaaner den typografiske Skrift, og dette er navnlig paakrævet ved de spinkle Kursiv- og Skriveskrifter. H.T. Aftrækningspresse. Ved Aftrækning af Korrektur o.l., hvor der kun er Tale om faa Aftryk, som blot skal fremtræde læselige, benyttes en Aftræknings- eller Korrekturpresse. Oprindelig var denne fremstillet efter Digelprincippet med parallel Trykafvikling, men i vore Dage gaar man mere og mere over til Anvendelse af Cylinderpresser, lige fra ganske simple, hvor en filtbeklædt Cylinder rulles hen over Formen, til meget komplicerede og til Tider automatisk drevne Presser. P.D. Afzelius, Nils (född 1894), svensk biblioteksman. Förste bibliotekarie vid Kungliga biblioteket sedan 1945. A. har utgivit ett stort antal litteraturhistoriska och bibliografiska arbeten, däribland »Svensk litteraturhistorisk bibliografi« 1921 ff. (årligen i: »Samlaren«, 1923 ff.), »Svenska skrifter rörande Island« (1930), »Liste des publications françaises relatives à la Suède« (1930), »Svensk musikhistorisk bibliografi« 1928— 35 (årligen i: »Svensk tidskrift för musikforskning«, 1929—36), »A Bibliographical List of Books in English on Sweden« (1936, 2. Ed. 1938) samt bibliografier över skrifter av Erik Axel Karlfeldt (1934) och Henrik Schück (1935). H. Sdr. Agatmarmor, Overtrækspapir, marmoreret i to Farver med Stænkevalser paa det vaade Rullepapir, hvorved Papirets Farve danner fine Aarer. Efter Tørring glittes det med Agat eller Børstevalser, lakeres og skæres ud i Ark. Anvendes særlig paa Grund af sin lave Pris til billige Kontorbøger o.. J. O. Agende, Betegnelse paa en kirkelig Haandbog, som indeholder Regler og Formularer for Gudstjenestens og andre kirkelige Handlingers Udførelse. Bruges især om Gudstjenesteordningerne fra Reformationstiden. Den første evangeliske Haandbog med denne Titel udkom 1540 i Tyskland, men her dækker Titlen over betydeligt mere end Regler for Gudstjenesten, idet Bogen tillige indeholder Forskrifter for den almindelige Kirke- og Skoleordning m.m. I Norden brugtes for de ældste evangeliske Kirkehaandbøger andre Betegnelser (»Handbok«, »Ordinans«, »Alterbog« etc.). L. N. »Aggershusiske Acters Første Quartaels Summariske Beskriffuelse paa nerverende Aar 1644 flitteligen samlet oc forfattet. Tryckt i Christiania aff Tyge Nielszøn Aar 1644.« Dette skrift regnes for det første tilløp til en periodisk presse i Norge. Det er en sammenhengende beretning om mobiliseringen og oppmarsjen mot svenskene i den såkalte »Hannibalsfeide« i 1644. Skriftet er planlagt som et kvartalsblad, men det ble neppe fortsatt, idet Tyge Nielszøn, Norges eneste boktrykker den gang, måtte gå fra trykkeriet i mai 1644. Det er adskillig, som tyder på at krigerpresten Kjeld Stub er forfatter av skriftet. H. F. Agricola, Mikael (ca. 1508—57), finsk boksamlare. Biskop i Abo. A. var Finlands förnämsta kulturpersonlighet under reformationstidevarvet, han stod på höjden av sin tids bildning och hade mångsidiga intressen, vilka företalen i hans skrifter utvisa. De rester av hans bibliotek, vilka under de två se-