Akademiskrifter — Akcidensskrifter 13 serier »Commentationes«, nämligen en humanistisk, i vilken numera ingå alla av societeten publicerade humanistiska avhandlingar, en biologisk och en fysisk-matematisk. Finska vetenskapsakademin, »Academia Scientiarum Fennicae«, en finskspråkig systerorganisation till vetenskapssocieteten, utger sedan 1909 skriftserien »Annales Academiae scientiarum fennicae«, av vilken utkommer en matematisk-naturvetenskaplig serie, numera uppdelad i fem underavdelningar, och en humanistisk. De båda universiteten i Åbo publicera var sin vetenskapliga skriftserie, Abo Akademi under namn av »Acta Academiæ aboensis« (1920 ff.) och Turun Yliopisto under namn av »Annales universitatis Turkuensis« (1923 ff.). Vardera omfatta en matematisk-naturvetenskaplig serie A och en humanistisk serie B. T.Melander: Finlands vetenskapliga tidskrifter och serier, I, 1945. H. S. Norge. Det kgl. norske Videnskabers Selskab (fra stiftelsen 1760 til 1767: »Det Trondhiemske Selskab«) begynte sine »Skrifter« 1761. Inntil 1824 var trykkestedet København. Fra 1926 utgir det også »Forhandlinger«. Det norske Videnskaps-akademi i Oslo (fra stiftelsen 1857 til 1924: »Videnskabsselskabet i Christiania«) utga fra 1858 til 1924 »Forhandlinger«, fortsatt som »Avhandlinger« og »Ärbok«. Den store serie »Skrifter«, likesom »Avhandlinger« delt i to klasser, begynner med år 1894. Akademiet utgir »Geofysiske publikasjoner« og støtter utgivelsen av en rekke skrifter og enkeltavhandlinger. B.Schmidtnielsen: Fortegnelse over Selskabets Skrifter 1760—1910, 1910; J.Ansteinsson: Det kongelige norske Videnskabers Selskabs Forhandlinger og Skrifter 1926—1936, 1936; J.D.Landmark: Videnskabers Selskab (Norsk Kulturhistorie, III, 1938, S. 429 —47). E. G. Sverige. Lärda och vittra akademier, samfund och societeter ha funnits i Sverige sedan 1600-talet, och en betydelsefull del av deras verksamhet har varit skriftutgivning. Äldst är Antikvitetskollegium, stiftat 1667; ett av kollegiets viktigaste uppgifter var publicerandet av skrifter rörande Nordens fornhistoria, och över dess för tiden ganska betydande bokutgivning finnes två tryckta kataloger och en handskriven förteckning i Kungl. biblioteket. På initiativ av Christopher Polhem och under medverkan av Eric Benzelius d.y. stiftades »Collegium curiosorum« 1710, som blev upphovet till Vetenskapssocieteten i Uppsala. Ären 1720—29 ut- gav denna »Acta literaria Sueciæ«, som sedan 1730 utkommit under växlande titlar. Den utgives ännu med titel »Nova acta Regiae societatis scientiarum Upsaliensis«. Är 1739 stiftades Svenska vetenskapsakademien, och samma år begynte utgivningen av dess »Handlingar«. Förutom dessa, varav tredje serien påbörjades 1924, har akademien utgivit flera andra serier, av vilka kunna nämnas »Bihang« (I—XXVIII, 1872—1903), »Arkiv« (1903 ff.), »Arsbok« (1903 ff.) m.fl. Den av drottning Lovisa Ulrika stiftade Vitterhetsakademien utgav »Handlingar« (I—V, 1755—88), och denna akademis efterföljare, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, stiftad 1786, utger likaledes »Handlingar« sedan 1789 och även andra serier, av vilka bör nämnas dess monografiserie, som började utgivas 1905. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, stiftat 1778, har utgivit sina »Handlingar« sedan stiftelseåret. Fr. o. m. 1929 (femte följden) äro »Handlingarna« uppdelade på två parallellserier, A med humanistiskt och B med naturvetenskapligt innehåll. Svenska akademien, som stiftades 1786, utgav från detta år sina »Handlingar« till år 1795, då akademien suspenderades. År 1801 började akademien utgivningen av en ny serie »Handlingar«, som utkom med 62 delar till år 1886, då den ännu pågående serien påbörjades. Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala utger »Skrifter« sedan 1890, och motsvarande samfund i Lund utger likaledes »Skrifter« (1920 ff.). Vetenskapssocieteten i Lund utger »Skrifter« sedan 1921. B. A. Akcidenser, Betegnelse paa alt Bogtrykarbejde, der ikke kan henføres under den glatte og regelmæssige Bog- og Avissats. Det kan deles i to Grupper: 1. De almindelige Akcidenser, d.v.s. Optryk efter trykt Manuskript af tidligere trykte Akcidenser, og 2. Finere Akcidenser indenfor Reklametryksager, hyppigt i flere Farver, hvor kunstnerisk Smag hos Sætteren eller Reklametegneren er paakrævet for Opnaaelsen af et godt Resultat. H.T. Akcidensskrifter, Betegnelse paa Skrifter, der — modsat Bogskrifter — fortrinsvis finder Anvendelse i Akcidensarbejder. Akcidensskrifter er hyppigt forsynet med særlige »Blikfang«-Motiver, der gør dem velegnede til visse Former for Reklametypografi, og det er nærmest disse Typer, man karakteriserer med Betegnelsen Akcidensskrifter. Det er