110 Billedbøger — Billedsamlinger danske Bearbejdelse af den tyske »Struwel-Peter« (»Den store Bastian«), der siden er kommet i utallige Oplag. I det 19. Aarhundredes anden Halvdel var danske Kunstnere som Lorenz Frølich, Carl Thomsen og Frants Henningsen virksomme som Billedbogs-Tegnere. For det meget produktive Børnebogsforlag »Alfred Jacobsens danske Billedbøger« arbejdede flere af Tidens dygtigste Tegnere, deriblandt den bedste af dem i denne Genre, Louis Moe. I vort Aarhundrede udsender de fleste Forlag Billedbøger. Emnerne er dels de gammelkendte (f.Eks. »Den lille Rødhætte«, »Askepot« og »Tommeliden«) og dels moderne, illustreret af Tegnere som Ludvig Find, Arne Ungermann, Storm Petersen, Herluf Jensenius o. a. I.Simonsen: Den danske Børnebog i det 19. Aarhundrede, 1942. E. D. Finland. Här har tillsvidare icke uppträtt någon konstnär, som gjort sig verkligt berömd på detta område. Den mest kända inhemska bilderboksillustratören är Venny Soldan-Brofeldt (maka till författaren Juhani Aho). I. M. Norge. Xylografien og litografien, som stort sett var de enerådende reproduksjonsteknikker i det 19. århundre, falt for kostbare for utgivelsen av billedbøker. De store litograferte plansjeverker, som Chr. Tønsberg sendte ut omkring 1850 og som forøvrig var laget i utlandet, førte til store økonomiske tap for forleggeren. Den moderne kjemigrafi fra slutten av forrige århundre gjorde det mulig å lage langt bedre og billigere reproduksjoner, men det varte allikevel lenge før norske forlag benyttet seg av det til å lage billedbøker. Kunstnerisk utførte billedbøker har i det hele tatt ikke slått igjennom før i løpet av de siste ti år. Dette til tross for at Elling Holst og Eivind Nielsen allerede i 1888 sendte ut en »Norsk Billedbog for Barn«, som vant stor popularitet. Den er siden kommet i syv utgaver, siste gang i 1944. Barnas behov for billeder blev forøvrig lenge dekket av ukebladenes tegneserier og forskjellige billedhefter, til en viss grad også av norske utgaver av utenlandske billedbøker (Elsa Beskow). I de senere år har flere norske kunstnere laget utmerkede billedbøker for barn. Vi nevner Thorbjørn Egner, Milly Heegaard, Odd Brochmann, Teddy Røwde og Reidar Aulie. Forøvrig har amerikanske tegneserier og -filmer (Disney) hatt en meget stimulerende, men ikke ubetinget heldig virkning på dette felt. R. R. Sverige. Bilderböcker för barn ha ej någon lång historia i Sverige. Den till sedermera konung Gustav IV Adolf dedicerade »Kronprinsens barnabok« (1780) med gravyrer av J. Gillberg t.ex. kan knappast kallas någon bilderbok utan måste hänföras till undervisningsböcker, och först i mitten på 1800-talet börjar bilderböcker utges, och de vunno snabbt stor popularitet. Den driftige förläggaren P.G. Berg utgav 1841 två bilderböcker, »Kajsa Rulta och hennes katt« (nionde upplagan 1866 och senare flera gånger omtryckt) och »Mormor Spitsnos och hennes hund« (sjätte upplagan 1865). Den i sitt hemland otroligt populäre »Struwel-Peter« av H. Hoffmann utgavs i Sverige 1849 med titel »Drummel-Pelle«. Den är sedan — titeln ändrad till »Pelle Snusk« — otaliga gånger utgiven ända in på 1930-talet. En nationell svensk biľderboksskatt skapades först med Jenny Nyström-Stoopendaal, Ottilia Adelborg och framför allt Elsa Beskow. Hon utgav 1897 sin första bilderbok, »Sagan om den lilla, lilla gumman«, och av hennes till ett 40-tal uppgående böcker märkas »Putte i blábärsskogen« (1901), »Sagan om Gnällmåns« (1904), »Olles skidfärd« (1907) och »Tomtebobarnen« (1910). Konstnären Ivar Arosenius skapade med »Kattresan« (1909) en av de genialaste bilderböcker, som utkommit i vårt land. På senare år har konstnären Einar Norelius utgivit ett par mycket goda bilderböcker, bl. a. »Trollet Trix« (1934) och »Tre knepiga troll« (1935). Robert Högfeldts originella »Solo i negerbyn« utkom 1941, och Karin Fryxells »Sotlugg och Linlugg« (1941 med fortsättningar under följande år) ha nått stor uppskattning. B. A. Billedsamlinger. Ved Biblioteker, Museer o.l. findes hyppigt en særlig Billedsamling, foruden af Portrætter bestaaende af Billeder af historisk og topografisk Karakter; ofte er den knyttet sammen med en Kortsamling. Ved Katalogisering, Ordning og Benyttelse maa særlige Regler bringes i Anvendelse. P. B. Danmark. Den største Billedsamling findes i det kgl. Bibliotek, hvor en særlig Portrætsamling, der var grundlagt i 1870, efter 1902 udvidedes med en Kort- og Billedsamling. En betydningsfuld Afdeling heraf er det »Müllerske Pinakotek«, hidrørende fra Konferensraad F.A. Müller, medens den i 1911 erhvervede L. E. Winding’ske Samling paa 25,000 Blade, vedrørende det 19. Aar-