146 Boghandlerkataloger — Boghandlermesser håller all finskspråkig litteratur, som vid utgivandet fanns i lager hos förläggare och bokhandlare. Den skall utkomma i ny upplaga 1947. H.S. Norge. I Norge kjennes bokhandlerkataloger fra annen halvdel av 1700-tallet. Bokhandler A. Diurendahl i Kristiania sendte ut flere slike som gratisbilag til »Norske Intelligenz-Seddeler«. Fra 1830 ble det alminnelig at de større forlag sendte ut kataloger med regelmessige mellomrom, således Cappelen, Johan Dahl, Guldberg & Dzwonkowski, Winther o.fl. Av særlig viktige forlagskataloger bør fremheves »Alb. Cammermeyers Forlag, Fortegnelse over Forlags- og Kommissions-Skrifter 1867—91«, utarbeidet av J. B. Halvorsen, »Jacob Dybwad, Forlagskatalog 1852—1927« og fremfor alt »H. Aschehoug & Co.s forlag 1872—1922, Jubileumskatalog«, utarbeidet av Leiv Amundsen. Sistnevnte gir data for alle forlagets norske forfattere og portretter av de mere produktive. En fortsettelse til 1942 foreligger ennå (des. 1946) bare i korrektur. Den »offisielle« »Norsk bokfortegnelse« ble fra 1870 overtatt av Den norske bokhandlerforening. Fra 1879 kom en ukentlig bokfortegnelse i »Norsk bokhandlertidende«, og på grunnlag av denne gir bokhandlerforeningen fra 1903 ut sin »Ärskatalog over norsk litteratur«. Cammermeyers bokhandel startet 1888 sin »Julekatalog«, som hurtig ble en fast institusjon. Fra 1920-årene ble den overtatt av bokhandlerforeningen, men Cammermeyers bokhandel er stadig den egentlige utgiver. Et meget dristig tiltak under våre daværende små forhold var Bertrand Jensens- »Bogvennen« (1893—1900). I de senere år utgir alle større forlag regelmessige meddelelsesblad til sortimentsbokhandlerne med lister over nyheter, mens flere større sortimentsbokhandlere på sin side sender ut blad med boklister til orientering for publikum. C.JU.N. Sverige. Den äldsta kända bokhandelskatalogen utgavs 1641 och omfattade, vad som tryckts på biskop Johannes Rudbeckius’ tryckeri i Västerås åren 1621—22 och 1635—40, och sådana trycklistor utgåvos sedan från mitten av 1600-talet från de flesta tryckerier i Stockholm och landsorten. Boktryckeri-societeten utgav kataloger 1753 och 1760, uppställda efter tryckerier och helt visst avsedda att fästa den bokköpande allmänhetens uppmärksamhet på boktryckarnas förlagsartiklar. Ären 1806—08 utgavs av bibliotekarien P. A. Wallmark ge- nom societetens försorg den första femårskatalogen, »Allmän catalog öfver de uti Sverige och Finland ...utkomna böcker«, omfattande tiden 1801—05, men sedan dröjde det till 1828, innan på enskilt bokhandlarinitiativ »Svensk bibliographi« började utges med 13 till 15 nummer årligen. Utgivningen övertogs 1829 av Boktryckeri-societeten och fortgick till 1865, då den upphörde såsom överflödig, sedan »Ärskatalog för svenska bokhandeln« börjat utges från år 1861. Bibliotekarien vid Kungl. biblioteket C.F. Lindström utgav en »Svensk bokhandelskatalog« åren 1845, 1846 och 1847 med Tillägg 1848 och 1851. Är 1867 började Hjalmar Linnström utgivningen av sit monumentala arbete »Svenskt boklexikon«, omfattande åren 1830—65, och från 1866 utger Svenska bokförläggareföreningen utom den tidigare nämnda och från 1861 ännu fortgående årskatalogen även »Svensk bokkatalog«, som utkom i 10-årsperioder för åren 1866 till 1895, och som från 1896 utkommer som femårskataloger. Till varje jul utger bokförläggarna sedan år 1904 en katalog, »Julens böcker«, som år 1946 omfattade 100 sidor, Svensk boktjänst utger specialkataloger, och enskilda förläggare tillställa bokhandlarna tryckta nyhetscirkulär och säsongkataloger. B. A. Boghandlermesser. Efter Bogtrykkerkunstens Opfindelse fandt en væsentlig Del af Handelen med Bøger Sted paa Markeder og Messer. Som Led af de almir.delige Messer udviklede sig særlige Boghandlermesser, først i Frankfurt a. M., paaviselige fra 1470-erne, og en Snes Aar senere i Leipzig. Frankfurtermessernes Blomstring varede omtrent et Aarhundrede, senere svandt de mere og mere ind for næsten helt at ophøre efter den preussiske Syvaarskrig (1756—63). Aarsag til Tilbagegangen var bl. a., at Boghandelen fra at være international med Aflatiniseringen blev mere og mere national. Leipzigermessen, der hurtigt blev den største, nød godt af Leipzigs Stilling som et Midtpunkt for det protestantiske Tyskland. Indkøbet paa Boghandlermesserne skete for de mindre Opkøberes Vedkommende kontant, hvortil kom Forlagenes indbyrdes Byttehandel Ark mod Ark i samme Format; i den nederlandske Boghandels Blomstringstid gik der dog 3—5 Ark af tysk Oprindelse paa et af nederlandsk. De ældste kendte Messekataloger er Georg Willers til Frankfurtermessen i 1564 og Henning Grosses til Leipzigermessen i 1595. Messekatalogerne blev Forløbere for