Boghandlertidsskrifter 151 holm 1866 vedtog man at gøre Bladet til et Fællesorgan for nordisk Boghandel under Titlen »Nordisk Boghandlertidende« (en Ændring, som dog ikke fik større praktisk Betydning). Fra samme Aar (og indtil 1920) har Bladet indeholdt en islandsk Bogfortegnelse. »Boghandlertidende« var indtil Delbancos Død 1890 et privat Foretagende, men anerkendt som Dansk Boghandlerforenings Organ og fik ved ovennævnte Vedtagelse i 1866 et endnu mere officielt Præg. Et Forsøg paa Konkurrence fra Brdr. Salmonsen, der fra Januar 1877 udgav »Den nordiske Bogverden, Ugeblad for den nordiske Boghandel og de med den beslægtede Forretningsgrene«, faldt da ogsaa til Jorden, og Bladet gik ind samme Aar. I 1890 solgte Delbancos Enke »Boghandlertidende« til Den danske Boghandlerforening (siden 1944 »Den danske Forlæggerforening«), der stadig udgiver Bladet, som 1915 igen fik Navnet »Dansk Boghandlertidende«. Boghandlermedhjælper-Foreningen udgiver Medlemsbladet »Bogormen« (1903 ff.), og siden 1944 udgives et Organ for dansk Sortimentsboghandel, »Boghandleren«. Af „særlig Karakter er de periodiske Meddelelser, som de større Forlag udgiver som Bindeled mellem sig og Boghandlerne; nævnes kan bl.a. det af Gyldendalske Boghandel siden 1928 udgivne »Bognyt«. Samme Forlag udgav 1911—18 »Bogvennen«, der var mere litterært betonet og fortrinsvis beregnet paa at bringe Forlagsnyheder til Publikums Kendskab. J.L.Lybecker: 50 Aar, Et Bidrag til Boghandlertidendes Historie 1854—1904, 1904. P.B. Finland. Den första tidskriften var »Finlands bokhandel«, som utkom 1891—92. Sedan 1897 har Finska förlagsföreningen (fr. 0. m. 1906 tillsammans med Finska bokhandlareföreningen) utgivit »Suomen kirjakauppalehti — Finsk bokhandelstidning«. Under åren 1933—44 utgav Finska bokhandlareföreningen till följd av en schism med Finska förlagsföreningen en egen tidskrift, »Kirjakauppias« (Bokhandlaren). H.S. Norge. Det første norske tidsskrift av betydning for bokhandlerne var bokhandler H.T. Winthers ukeblad »Anmeldelser, Literatur og Kunst vedkommende« (1827—29). Det er vesentlig et meddelelsesblad for Winthers forlag og bokhandel, med lister over nye bøker, bokmeldinger og reklame. Av samme enkle karakter, men allikevel noe vektigere, var Johan Dahls »Literaturtidende« en saadan findes inden for en i Lærlinge- (1845—46), Bertrand Jensens »Bogvennen« (1893—1900), Cammermeyers »Literært Ekko« (1897), Aschehougs »Fra bøkernes verden« (1903—10) og andre. Litterære blad av mer kritisk og resonnerende karakter, men allikevel av interesse for bokhandelens folk, er »Idun, Et Blad for Literatur og Kunst« (1851—52), redigert av A.M. Glückstad og forlagt av Johan Dahl, »Literairt Tidsskrift« (1866), redigert av Johan Vibe og forlagt av Johan Dahl, og »Norsk Tidsskrift for Literatur« (1876—78), redigert av K.A. Winter-Hjelm og forlagt av Den norske Forlagsforening, som var stiftet i 1875 for å arbeide for norsk litteratur. Et fagtidsskrift for den norske bokhandel ble startet i 1849. Det var bokhandler Chr.A. Wulfsberg, som gikk i gang med »Norsk Boghandlertidende«, men året etter måtte bladet gå inn med nr. 35. Den norske bokhandlerforening, som ble stiftet i 1851, var lenge uten noe meddelelsesblad, men 1866 ble »Nordisk Boghandlertidende« i København anerkjent som offisielt organ. I 1879 opprettet imidlertid foreningen »Norsk bokhandlertidende«, som siden har kommet med et nummer hver uke. Den første redaktør var den danskfødte M. W. Feilberg, siden etterfulgt av Sigurd Pedersen, H.J. Haffner og Odd Gulliksen. De norske bokhandlermedhjelpere har fra 1906 av hatt sitt eget organ i »Krebsen«, med Torger Baardseth som første redaktør. H. L. Tveterås: Norske tidsskrifter, Bibliografi over periodiske skrifter i Norge inntil 1920, 1940. H. L.T. Sverige. Den första svenska tidning, som kan sägas ha i något avseende tjänat svenska bokhandelsintressen, var den av Lars Salvius åren 1745—73 utgivna »Lärda tidningar«. Den var visserligen en litterär tidning, men var även i hög grad avsedd att vara ett annonsorgan för den store förläggarens och bokhandlarens förlagsartiklar. Den mångfrestande C. Chr. Gjörwell gjorde åtskilliga försök att skapa en svensk bokhandelstidning, men intet slog särskilt väl ut; av hans »Bokhandels tidningar« (1769) utkom blott 8 nummer, och ej heller senare försök av honom gjorde större lycka. Uppsalabokhandlaren Magnus Swederus startade 1784 »Tidningar för swenska bokhandeln«, som upplevde 46 nummer och nedlades före årets slut. Icke mycket större framgång hade professorn och bokhandlaren Johan Lundblad i Lund, som åren 1792—93